O definiție pentru Utmă

Dicționare enciclopedice

Definiții enciclopedice

UTMĂ subst., mold. (umflătură). 1. – vecin (17 B IV 419); Utmea, St. (16 B V 66). 2. Utmeș 1415 (Giur 244; Cat; Iorga III 628). 3. Utmej, olt. (Sd XÎ).

Intrare: Utmă
Utmă nume propriu
nume propriu (I3)
  • Utmă